Visst är kroppen fantastisk, men den blir tyvärr aldrig desamma efter två barn. Så enkelt är det. I våras höll jag både kost och träning bra och kom ner till den vikten som jag skulle vilja ligga på. Jag säger inte att jag är tjock, det vet jag att jag inte är. Men det handlar om att vara nöjd, för sin egen del. Att må bra!
Sen kom något som kallas semester och då hände det en hel del, eller inte, beror på vilket sätt man ser det. Vi har ätit mycket gott under semestern och det har inte blivit av någon träning alls. Låter sunt eller hur?
Så nu är jag faktiskt tillbaks där jag började i våras, så illa är det. Tänkte börja nu i måndags med både träning och med kosten, men kom fram till att jag väntar tills jag varit hos Nathalie. Men egentligen, varför vänta? Det finns alltid en anledning. Nu på måndag har jag inget att skylla på, så då är det dags!
Har åtminstone inte ätit något onyttigt denna vecka, och det är ju en fördel. Sötsuget sitter ju kvar efter sommaren och det brukar vara det som är värst att få bort. Det är bara att stå ut några dagar, sen är det inte alls svårt.
Sen handlar allt såklart inte om vikten, utan äter man rätt (mer nyttigt och mindre portioner) och tränar så mår man bättre, iaf jag. Jag får mer energi och känner mig gladare, presterar bättre på jobbet och är en mycket bättre mamma då. Det gäller bara att ta ett beslut och ta sig tiden till det.
Jag har insett att magen jag hade innan, den går det inte att få tillbaks. Den ser inte likadan ut längre, och lite bristningar får jag helt enkelt leva med. Jag är otroligt tacksam för de två friska barnen vi har fått och de är ju såklart värt allt, men det är trist iaf. Men jag kan välja att göra det bästa utav det! Så nu kör vi!
