Jag har inte funderat på det så mycket tidigare, men nu börjar ångesten komma. Jag har jobbat en dag i veckan sedan september, och det har fungerat relativt bra efter ett tag. Minelle är ju som sagt otroligt mammig, så de första jobbdagarna var varken roligt för mig, Felix eller henne. Men nu verkar hon ha accepterat att hon får vara med pappa ibland också, det kommer ju att gå ännu bättre nu när det blir varje dag.
Tänk att ett år kan gå så snabbt? Jag slutade på SBC i November 2018 och jag har faktiskt njutit av varje dag. Det har varit och är helt underbart att få spendera så mycket tid med sina barn, det är lyx! Det ska bli spännande att börja jobba heltid och ta ansvar över mitt nya jobb, men samtidigt känns det väldigt sorgligt. Minelle & jag sitter nästan ihop, så det blir separationsångest för min del också, helt klart!
Och andra sidan tycker jag att det är jätte roligt för Felix att få vara hemma och spendera sista tiden med barnen. I vår är det dags för förskola och fritids igen, jag vill inte ens tänka tanken. Våra barn har verkligen haft ett underbart år här hemma, tänk om man kunde ha det så framöver!
.
