Jag kan ibland bara gå upp på övervåningen och stanna till lite, tänka efter. I söndags bar vi ner alla verktyg, sista byrån och material vi längre inte behöver, det var ett jätte steg. Då slog tanken mig att det inte alls var längesen vi hade två bänkar/byråer som vi rullade på hjul från ena till andra sidan av övervåningen beroende på vart vi jobbade. Allt var helt öppet och det blåste in kall luft, material, verktyg och isolering stod överallt och vi flyttade på det hela tiden.
Nu är det typ helt tomt, städat och vi behöver nästintill bara stegar, lite få verktyg och gipsskivor. Det värmer i hjärtat och jag är så stolt över att jag och Felix byggt allt detta själva. Det är rätt häftigt, att vi bygger upp vår framtid tillsammans ❤️
Det var nog inte många som trodde att jag skulle bygga lika mycket som Felix och att vi lärt oss så mycket. Vi har aldrig bråkat heller utan allt har gått så smidigt och vi kämpar verkligen gemensamt för vårt mål. Tror att arga snickaren skulle vara riktigt nöjd faktiskt! ?
Det är en bit kvar och vi kommer att lära oss mer, första gången jag ska kapa gips och skruva upp de, lär inte vara svårare än träskivorna men varje steg är ändå så lärorikt och spännande.
